Personen som utreder brottet är huvudskligen Van Veeteren. Men i slutet av boken så tar han hjälp av sina kollegor, och tillsammans med dem kan dem lösa brottet.
Eftersom detta är den femte boken i serien så nämns inte så mycket information om personerna, utan det blev en massa namn som man var tvungen att hålla reda på. Och eftersom jag inte läst någon annan bok i serien blir det ju extra knasigt. Men nu ska jag knåpa ihop den fakta som boken gav mig.
Van Veeteren är en man i sextioårsåldern. Han är skild sens fem år tillbaka och njuter av friheten. Hans dotter Jess träffar han ingenting under bokens gång men det framstår ganska tydligt att han är en kärleksfull far. Han bor ensam och trivs väl. Veeteren är en filosofisk person och låter gärna fantasin fylla vardagen och tankarna blir lätt hans trygghet då han ofta är ensam. Ibland har han svårt att tygla fantasin, och många gånger under bokens gång drömmer han sig bort och låter fantasin ta över och glömmer att göra sitt jobb. Han tycker religion är ganska mycket skitsnack men tar endå hänsyn till den religösa sekten och dess medlemmar. Han svär mycket, både på och utanför jobbet. Han uppskattar öl, speciellt mörk. Jag uppfattar även honom som en livsnjutare då han ofta unnar sig tex. långa varma bad, äter på dyra resturanger, och bor mycket på hotell.
Veeterens dåliga egenskaper som kommissarie är att han lätt blir lat, och det gör att han inte får mycket gjort. Men det är bra att han är en erfaren kommissarie, det gör att han bibehåller ett lugn även i dem stressande momenten. När han förhör tex vittnen är han säker på sina ord och tvekar sällan. Han är alltid bestämd, men på ett vänligt sätt. Han är social och är aldrig rädd för att möta nya människor.
tisdag 26 januari 2010
Kommissarien och tystnaden - Brottet
Polisen får ett anonymt telefon samtal från en kvinna. Hon berättar att en tjej försvunnit från ett sommarläger, som den obskyra sekten Det Rena Livet håller i. Van Veeteren kallas in för att lösa fallet.
Veeteren besöker Waldingen, där sekten håller till. Han pratar med Oscar Jellinek som är präst, och sektens ledare och grundare. Han påstår att ingen försvunnit, och säger att det bara är illvilja mot sekten. Veeteren förhör Jellinek, hans två medarbetare och två av sektens medlemmar. Veeterens kollega hjälper honom att hitta information om Jellinek och det visar sig att han blivit dömd till sex månaders fängelse för olaga tvång och otukt. Media kallar sekten för sex-sekten eftersom dom använder sig av olika slags aktiviteter med starka sexuella undertoner.
Aspirant Kluuge får ett samtal från den anonyma kvinnan igen, men denna gång berättar hon vart den döda kroppen ligger. Kluuge följer anvisningarna och hittar den döda kroppen. Flickan var medlem i sekten, och det visar sig att hon blivit våldtagen och strypt. Samtidigt som dem hittar kroppen flyr Jellinek fältet för att undkomma rättvisan och räkenskapen.
Kommissarien och tystnaden
Jag har valt att läsa Håkan Nessers bok, ''Kommisarien och tystnaden" som är en pusseldeckare. Denna bok är den femte boken i serien om, Van Veeeteren. Nesser gav ut sin första bok år 1988 och har sen dess skrivit många böcker som tex: Återkomsten, Kvinna med födelsemärke och Kära Agnes. Alla dem är kriminalromaner. Anledningen till att jag tog denna bok var att jag ville ta en svårare bok att fajtas med.
torsdag 29 oktober 2009
Sista inlägget!
Vingklippt ängel är en spännande självbiografi om Berny Pålssons liv. Berny blickar tillbaka och berättar om dem hemska minnerna om hennes tidiga missbruk, demonerna, hennes rädsla för omvärlden, osäkerheten i hennes handlingar, och de ständiga självmordtankarna.
Man får följa Berny från det att hon var ett liten barn till en ålder då hon sakta men säkert kan se dem vackra sidorna av livet, inte bara dem mörka.
Som barn var Berny skräckslagen och rädd för mänskligheten, hon var rädd för så mycket. Allt från att sova till, spindlar, till att vara bland folk, till radioaktiva telefoner till, ''skalbaggar'' i maten och så mycket mycket mer.
Tidigt fick hon tillgång till droger och ett missbruk uppstod. Hon missbrukade inte bara droger, även alkohol, tabletter till och med sex kunde hon använda som ett sätt att förnedra och göra illa sig själv.
Att skära sig själv djupt i armarna var Bernys enda utväg till att tysta demonerna för en stund. Berny berättar att demonerna har satt upp regler som hon måste följa, och lyder hon inte dem sluter det med dåliga konsekvenser då demonerna kommer förstöra många dagar och nätter med deras vansinniga skrik och skratt.
Men att skära sig är bara en del av hennes brutala självmisshandel, hon bränner sig med cigaretter, sticker nålar i kroppen, hon slår sig själv med hammare och biter sig själv i händerna.
Hon hungrar efter en lättnad av det psykiska trycket och att tysta demonerna, och oftast varar lättnaden i några få timmar, ibland endast minuter.
Personer som nämns i boken utöver huvudpersonen är Bernys mamma och pappa, och hennes 5 biologiska syskon, hennes pojkvän Caspian, många läkare kontaktpersoner och psykologer, artister som gjort musik som hjälpt henne mycket i livet, sist men absolut inte minst hennes ''Ängla familj'' som består av 4 stycken tjejer som alla har olika diagnoser allt från anorexia till borderline manodepressiv och personlighetstörningar. Vissa anser att dem bara drar ner varandra, men det är fel. Dem hjälper varandra att dra sig upp ur det mörka dem kämpar tillsammans för att bygga en rosaglittrig mur dem har mycket gemensamt och finner tröst hos varandra. De är änglar och dör aldrig.
''lost,lost together we are found''
Jag tycker att boken är skriven ärlig och brutal men också vacker och känslofylld. I boken beskrivs känslor och händelsen mycket med hjälp av metaforer, liknelser och bildspråk. Boken är skriven i jagform, det uppskattar jag väldigt mycket eftersom det blir lättare att leva sig in i boken. Boken har också ett viktigt budskap, och det är att man inte ska se ner på psykiskt sjuka. Att vara stark trots alla odds som står emot en, och att det alltid finns ljus i det mörka, det blir bättre på ett eller annat sätt även om det kan ta tid.
Detta sätt att arbeta med litteratur har vart jättekul tycker jag! Det känns fritt och avslappnat eftersom man fick välja vilka böcker man ville läsa. Svenska är också ett ämne jag trivs med och lägger ner mycket tid och kraft på. Att sitta vid en dator och skriva tackar jag heller aldrig nej till. Jag blev jätte nöjd med min grupp, det är människor som får mycket gjort och lägger ner tid på arbetet, jag vet att dem jobbar bra, man lär sig av varandra. Längden på arbetet kändes för långt i början då jag läste ut min bok snabbt och gjorde uppgifterna till varje vecka på rätt tid. Nu i andra boken kändes tiden kort, och jag halkade efter med ett sent inlägg. men det gick till slut och jag hoppas på att fler bloggarbeten kommer!
Man får följa Berny från det att hon var ett liten barn till en ålder då hon sakta men säkert kan se dem vackra sidorna av livet, inte bara dem mörka.
Som barn var Berny skräckslagen och rädd för mänskligheten, hon var rädd för så mycket. Allt från att sova till, spindlar, till att vara bland folk, till radioaktiva telefoner till, ''skalbaggar'' i maten och så mycket mycket mer.
Tidigt fick hon tillgång till droger och ett missbruk uppstod. Hon missbrukade inte bara droger, även alkohol, tabletter till och med sex kunde hon använda som ett sätt att förnedra och göra illa sig själv.
Att skära sig själv djupt i armarna var Bernys enda utväg till att tysta demonerna för en stund. Berny berättar att demonerna har satt upp regler som hon måste följa, och lyder hon inte dem sluter det med dåliga konsekvenser då demonerna kommer förstöra många dagar och nätter med deras vansinniga skrik och skratt.
Men att skära sig är bara en del av hennes brutala självmisshandel, hon bränner sig med cigaretter, sticker nålar i kroppen, hon slår sig själv med hammare och biter sig själv i händerna.
Hon hungrar efter en lättnad av det psykiska trycket och att tysta demonerna, och oftast varar lättnaden i några få timmar, ibland endast minuter.
Personer som nämns i boken utöver huvudpersonen är Bernys mamma och pappa, och hennes 5 biologiska syskon, hennes pojkvän Caspian, många läkare kontaktpersoner och psykologer, artister som gjort musik som hjälpt henne mycket i livet, sist men absolut inte minst hennes ''Ängla familj'' som består av 4 stycken tjejer som alla har olika diagnoser allt från anorexia till borderline manodepressiv och personlighetstörningar. Vissa anser att dem bara drar ner varandra, men det är fel. Dem hjälper varandra att dra sig upp ur det mörka dem kämpar tillsammans för att bygga en rosaglittrig mur dem har mycket gemensamt och finner tröst hos varandra. De är änglar och dör aldrig.
''lost,lost together we are found''
Jag tycker att boken är skriven ärlig och brutal men också vacker och känslofylld. I boken beskrivs känslor och händelsen mycket med hjälp av metaforer, liknelser och bildspråk. Boken är skriven i jagform, det uppskattar jag väldigt mycket eftersom det blir lättare att leva sig in i boken. Boken har också ett viktigt budskap, och det är att man inte ska se ner på psykiskt sjuka. Att vara stark trots alla odds som står emot en, och att det alltid finns ljus i det mörka, det blir bättre på ett eller annat sätt även om det kan ta tid.
Detta sätt att arbeta med litteratur har vart jättekul tycker jag! Det känns fritt och avslappnat eftersom man fick välja vilka böcker man ville läsa. Svenska är också ett ämne jag trivs med och lägger ner mycket tid och kraft på. Att sitta vid en dator och skriva tackar jag heller aldrig nej till. Jag blev jätte nöjd med min grupp, det är människor som får mycket gjort och lägger ner tid på arbetet, jag vet att dem jobbar bra, man lär sig av varandra. Längden på arbetet kändes för långt i början då jag läste ut min bok snabbt och gjorde uppgifterna till varje vecka på rätt tid. Nu i andra boken kändes tiden kort, och jag halkade efter med ett sent inlägg. men det gick till slut och jag hoppas på att fler bloggarbeten kommer!
söndag 18 oktober 2009
Haolans dikt.
jag springer och springer men når aldrig fram
jag sträcker mig men verkligheten är så långt borta
jag vill kunna resa mig upp och andas ren luft
demonernas skrik driver mig till vansinne
jag sjunker allt djupare i min svartvita saga
ångesten kryper fram ljudlöst likt en tår
äter upp varje centimeter hud på kroppen
jag dunkar huvudet i väggen i ett desperat försök till tystnad
deras vassa röster ekar inom mig
dem vinner till slut
jag gör vad som krävs för att tysta deras skrik
jag måste lyda demonerna
En dikt skriven utifrån boken och Bernys känslor.
fredag 16 oktober 2009
Berny Pålsson
Bernys fullständiga namn är Berny Karisma Bernadette Pålsson, hon är född 1893 och är 26 år idag. Hon beskriver sin personlighet som: en dramatisk diva med talang för att överleva. Hon har haft en kaotisk uppväxt som barn, hon har slängts hit och dit från bup, utan resultat. Hon växte upp som ett skrämt barn utan kontakt med verkligheten. Som barn bodde hon med sina föräldrar och syskon, dock med en pappa som var alkolist och mamma som var drogmissbrukare. Just pga detta hadde Berny lätt tillgång till olika tabletter.
Idag är Berny en hel människa, men jobbar fortfarande på att komma bort från det trasiga. Hon får terapi men är fortfarande rädd för att få ett återfall.
Berny har skrivit två stycken självbiografier, Vingklippt ängel är debutboken, den är tätt följd av Känn pulsen slå som är en fortsättning. Hon har även påbörjat en tredje bok som är en roman. Skrivandet har vart ett sätt för Berny att bearbeta dem tragiska händelserna, hon har alltid funnit tröst i att skriva.
Nu har jag plockat fram min andra bok!
Det känns som jag lägger upp mitt inlägg om andra boken lite väl sent, och det är nog sant.. Har gått runt och tänkt på annat, samtidigt böt jag bok typ sådär en 2 gånger eller så. Nu är jag igång igen!
Denna gång har jag valt att läsa Berny Pålssons debut bok ''Vingklippt ängel'' som är en blödande och ärlig självbiografi.
Berny skriver på ett ärligt modigt och starkt vis, hon har en enormt stor talang att kunna uttrycka känslor, händelser och platser på ett poetiskt och målande sätt.
I boken får man följa Bernys hårda kamp genom livet. Hon berättar om sitt drogmissbruk, hat mot mänskligheten, självmisshandel, svält, demoner, blodets makt, hennes lättnad av den fysiska smärtan, olika behandlingshem och hennes varierande diagnoser om psykiska sjukdomar. Dag efter dag lever Berny i en ständig kamp om att kunna överleva, men samtidigt jagar hon döden och hennes enda tröst finner hon hos blod och självorsakad smärta. ''jag skär mig inte för att dö, jag skär mig för att överleva''
Jag tycker Berny inleder boken brutalt, då menar jag på det positiva viset. Hon tar inga omvägar utan berättar rak på sak. Redan vid sida 11 berättar hon om sin självmisshandel. Ett kort tag efter att ha börjat läsa boken kan man verkligen inte sluta, man slukar varje händelse och försöker tänka sig ett kaotiskt liv som hennes. Varje sida lämnar kvar spår efter sig, jag tycker hennes stil att skriva utmärker sig i mängden och det är verkligen värt att läsa. Hon skriver på ett poetiskt målande ärligt starkt och brutalt vis, på ett sätt som ingen annan gör. Denna genren är min favorit, det gör att jag kan leva mig in i boken exra mycket.
Jag tycker inte hon verkar anstränga sig för att försöka förmedla en speciell känsla, hon skriver ärlig utefter sina egna tankar och känslor och jag tycker det kommer naturligt. Dock har boken en lite deprimerande känsla i sin helhet, personligen tycker jag inte det gör boken sämre för det.
Denna gång har jag valt att läsa Berny Pålssons debut bok ''Vingklippt ängel'' som är en blödande och ärlig självbiografi.
Berny skriver på ett ärligt modigt och starkt vis, hon har en enormt stor talang att kunna uttrycka känslor, händelser och platser på ett poetiskt och målande sätt.
I boken får man följa Bernys hårda kamp genom livet. Hon berättar om sitt drogmissbruk, hat mot mänskligheten, självmisshandel, svält, demoner, blodets makt, hennes lättnad av den fysiska smärtan, olika behandlingshem och hennes varierande diagnoser om psykiska sjukdomar. Dag efter dag lever Berny i en ständig kamp om att kunna överleva, men samtidigt jagar hon döden och hennes enda tröst finner hon hos blod och självorsakad smärta. ''jag skär mig inte för att dö, jag skär mig för att överleva''
Jag tycker Berny inleder boken brutalt, då menar jag på det positiva viset. Hon tar inga omvägar utan berättar rak på sak. Redan vid sida 11 berättar hon om sin självmisshandel. Ett kort tag efter att ha börjat läsa boken kan man verkligen inte sluta, man slukar varje händelse och försöker tänka sig ett kaotiskt liv som hennes. Varje sida lämnar kvar spår efter sig, jag tycker hennes stil att skriva utmärker sig i mängden och det är verkligen värt att läsa. Hon skriver på ett poetiskt målande ärligt starkt och brutalt vis, på ett sätt som ingen annan gör. Denna genren är min favorit, det gör att jag kan leva mig in i boken exra mycket.
Jag tycker inte hon verkar anstränga sig för att försöka förmedla en speciell känsla, hon skriver ärlig utefter sina egna tankar och känslor och jag tycker det kommer naturligt. Dock har boken en lite deprimerande känsla i sin helhet, personligen tycker jag inte det gör boken sämre för det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
